Nu flyr även jag detta sjunkande pappersskepp!

finemang.wordpress.com
är min nya fantasifulla adress.

Hoppas ni vill titta in där.
P&K Nina

Alltså den här bloggen är minst sagt tålamodsprövande nuförtiden!

En halvtimme tog det att logga in. Och skulle jag inte ha glömt upp logga in- fliken medan jag gick och gjorde någonting annat den halvtimmen så hade det fortsatt vara tyst här ett tag till.

Inte för att jag har så mycket att komma med i dag heller.

Jag går bara omkring och väntar på söndagen, för då är det 7 dagar kvar som arbetsknarkande dubbeljobbare och 14 dagar tills vi åker på semester.

Fördel med att jobba 72 timmars arbetsvecka är att man inte hinner tänka. Nackdel är att man inte hinner göra någonting annat heller.

Men som sagt, bara en vecka kvar. Snart.

På ett ställe där det serverades vispgröt till mellanmål.

Någon: Men jag är faktiskt allolergisk för såndär vispgröt!
Jag: Jaså. För vad i vispgröten är du allergisk?
Någon: Öh öh öh. För vispen tror jag nog.

Vilken hobbypsykolog som helst kunde säkerligen hitta ett samband mellan röran i mitt hem och vad som pågår i min hjärna just nu.

Fast man egentligen kunde tro att har man rörigt på ena stället skulle det vara tomt på det andra. Men så är det inte.

Himla svårt att röja på två ställen tillika är det i vilket fall som helst.

Dagens upplysande sms:
Lycka till på nya jobbet. Men bara en sak Nina.Har du faktiskt insett att det är med BARN du skall jobba nu?

Och såhär i efterhand kan jag erkänna att nej, jag hade nog inte insett det fullt ut.

Speciellt inte det där med att dom är så små. Och så energiska.

Såhär festligt var jag klädd inför valvakan.
Det kan aldrig bli för mycket ränder sa jag
och Mackan fick ett epilepsianfall.

Nu skall jag tröstäta lite chokladmoussetårta
men tänka på att Finland ändå är ett fint land att bo i.
Länge leve fördomsfrihet, tolerans och Pekka.

Ännu en vacker och fruktansvärt kall vinterdag.
Köldrekordet från ifjol (-27,5) slogs under natten med en halv grad enligt vår termometer.
Som tur verkar det alltid vara lite varmare inne i stan. Några vänner på FB hade
publicerat skräckbilder på mätare som visade -35!

Vid 14- tiden drog vi på oss alla kläder vi bara kunde hitta och sprang ner till
skolan för att uppfylla vår medborgerliga plikt.

Väl hemma igen gjorde vi pizza på saker vi hittade i vårt kylskåp.
Det vill säga torr fetaost, blommande lök, en torr ostkant, kyckling och chilisås.
Mycket gott.

Sen funderade vi allvarligt på hur vi skulle tina den lilla Frödinge chokladmousse- tårtan
snabbast. I kylskåpet eller i vår isande rumstemperatur.
Det fick bli kylskåpet.

Och sist men inte minst. Äntligen har min julblomma slutat kämpa.
Nu återstår bara två blommor som jag klippt av och satt i ett sherryglas.

I morgon börjar jag på nya jobbet.

Passligt till det har jag kommit i målbrottet (eller om det är den där förkylningen jag aldrig tycks bli av med som nu satt sig på stämbanden, man vet inte så noga).

Jag har på känn att jag kommer att inge stor respekt bland barnaskaran i morgon med mitt spruckna brölande.
Stor respekt.

Vi har varit borta sedan 12 på dagen och fasade lite för att komma hem
till ett kyligt hus.

Och mycket riktigt!
17,9 är nytt köldrekord i sovrummet för detta år.
Mackan frågade varför jag fotar temperaturen. Jag svarade att
jag kommer att använda bilden i framtiden, när det visar sig att
jag fått reuma av att vistas i för kyliga miljöer, och stämma honom
för att jag inte fick bo kvar i en varm höghustvåa.

Dagens klädsel nertill:
tjocka strumpbyxor, termokalsonger, leggins
strumpor, yllestrumpor och ett par yllestrumpor till för säkerhetsskull.

Och upptill:
linne, t-skjorta, tröja och ylletröja.

Nu funderar vi på om vi skall zumba ett par timmar
eller bara krypa ner under dubbla täcken och filtar
och sedan ta itu med värmeproblemet i morgon istället.

För precis 5 år sedan satt min kompis, hennes pappa och jag fast på Ring III:an i nästan exakt likadant före som där var i dag.

Kommer ännu ihåg fräsandet från bildäck som bara gled på den glashala vägen. Smäll efter smäll när bilar kraschade in i varandra. Hur ambulanser och brandbilar med bara en millimeter till godo körde mellan bilarna för att komma fram. Att vi när vi tittade bakåt såg hur en stor långtradare kom farande med sidan före, men stannade tvärsöver vägen precis innan den skulle ha kört in i den stillastående bilkön. Att det tog över en timme att komma från flygfältet ut till motorvägen.

Och där sken solen och vägen var i helt normalt februariskick.

Det var så absurt att vi trodde att det vi just sett inte hade hänt på riktigt.

Och så händer det igen!

Ganska ofta funderar jag på om min sambo alls kan bli arg. Vad som än händer tycks han alltid kunna behärska sig och hålla sitt lugn.

Men så går först en stötdämpare på taxin går sönder. Och några timmar senare går en annan sönder. Och sen hamnar han mitt i snökaoset på Ring III. Och så blir han försenad till servicetiden han lyckats tjata åt sig på bilfirman. Och så säger dom att det är stor risk att bilen inte blir klar innan nästa vecka.

Och då händer det!

Även kallad ta på dig allt du hittar- outfiten.

underkläder
linne
långärmad skjorta
ylletröja
tjocka strumpbyxor
leggins
jeans
vanliga strumpor
yllestrumpor

Och detta är bara inomhus!

Ingen bild.
Men tänk på en kort och tjock korv.